Det blåser ute. Det är inte roligt. Speciellt inte om man sitter på en cykel. Speciellt inte om man åker över essingebron en dag som denna.

 

Jag har med andra ord hämtat min kära och trogna cykel från Mälarhöjden. Tog tunnelbanan in till stan. Gick till Clas Ohlson och köpte en cykelpump. Tänkte att det skulle vara bra att ha om det inte fanns någon luft i däcken, men ha! Det fanns det. Trodde jag inte. Cykeln har liksom stått snötäckt ute i vintern, utan tak, utan någonting... endast en plastpåse på sadeln. Med pumpen i fickan smög jag mig snabbt in på backebogatan och snodde med mig cykeln. Man vill ju inte riskera att möta någon. Sätter igång, gps, musik och runkeeper. På med handskarna! Och iväg! Vad har jag gett mig in på? Var min första tanke. Men jag cyklade på och funderade inte så mycket mer på det. Tänkte att jag behöver ju inte ge allt, utan jag kan ju bara se den som en stillsam och mysig cykeltur i solen. Meeeeeen, inte. Det blåste som sagt. ARG! Körde över essingebron, genom stora essingen, över en till bro, kom till Alvik. Detta var faktiskt inte så jobbigt. Det jobbiga kom nu, för nu skulle jag cykla på småvägar och skit, vilket inte var det lättaste. Men jag hittade till slut! Skönt! Så med sandsmakande läppar och ett sanddränkt fejs vacklade jag upp till lägenheten. Känner redan av i rumpan efter sadeln. Den är fruktansvärt obekväm, och varje gång jag inte använt cykeln på ett år får jag lika ont.

 

Så nu jävlar. Denna cykeltur var starten på ett hälsosammare liv. Eller nåt. Haha. Nej, men jag ska försöka cykla till jobbet så ofta som möjligt. Ingenting kan ju vara värre än dagens cykeltur.

 

Fick något gjort även denna lediga dag. Bra.

 

Har jag sagt att jag är beroende av Family Guy? Haha!

 

Roadhouse!

 

/D